Om
Fotograf verksam i Göteborg som ständigt är på jakt efter nya kunder, uppdrag och projekt. Behöver ni en fotograf? Tveka inte, hör av er!
Mitt stugbygge har dragit ut på tiden. Den främsta anledningen är att jag inte har vågat göra så mycket innan jag fått mitt startbesked. Bygglovsprocessen har verkligen dragit ut på tiden och jag fick inte mitt startbesked förrän den 27 september. När jag tänker efter har jag ändå gjort ganska mycket för att förbereda.
Det är ju alltid en avvägning med vad man vågar göra innan man har fått sitt startbesked. Vissa saker får man inte börja med och i värsta fall kan man bli skyldig att återställa och betala böter. Jag var ändå ganska trygg med mina grannar och såg att risken var minimal att någon av dem skulle “skvallra” till kommunen.
Har man en skogstomt och skall bygga behöver man ta ner träd. Min tanke är att ha stugan bland tallar och blåbärsris. Jag har försökt vara väldigt sparsam med att ta ner träd men det har ändå blivit en hel del trädfällning. De flesta har jag löst själv men vissa träd har av olika anledningar varit mer komplicerade. För att ta ner dessa har jag tagit hjälp av experter, något som jag skriver mer om här och här. 🙂 Som tur är har jag vänner och kollegor som jobbar med trädfällning på professionell nivå.
Jag bedömer att jag har fällt ca 15 träd och en stor del av dessa har varit gran. Att ta ner en gran går fort och är inte särskilt krångligt. Det som tar tid är att kvista stammen och göra sig av med alla grenar. Jag har fortfarande en hel del jobb att rensa grenar och stockar. Tanken är att jag skall ta tag i detta när stugan är vädertätad. Under november/december kommer jag elda mycket. 🙂
Det som jag vill poängtera med trädfällning är att det tar tid. Planerar man att bygga är det god idé att börja tidigt med att ta ner skogen. Eftersom mitt bygglov drog ut på tiden hade jag hela sommaren på mig att ta ner träd. Jag skulle gissa på att jag har lagt minst fyra hela dagar på detta.
Efter att jag tagit ner träden där vår framtida stuga skall stå köpte jag ett måttband, armeringsjärn och murarsnöre. Jag började mäta ut exakt var jag ville att stugan skulle stå. Att mäta i sig är tämligen enkelt men att bestämma sig exakt vart man skall bygga sin stuga på tomten är inte det enklaste. Lyckligtvis har jag haft fem år på mig att fundera.
När jag markerat ut var jag ville ha stugan kontaktade jag kommunen som kom ut och hjälpte till med en grovutsättning. Det kostade inte särskilt mycket, jag tror att jag betalade ca 2 000 kronor. Då mätte de också tomten och uppdaterade gentemot lantmäteriets kartor. Det som var bra var att tomten ändrade lite form. Enligt min mening till det bättre.
För att veta vart stugan skall stå efter att vi grävt placerade jag två stolpar ca 2,5 meter ifrån stugans långsidor och spände upp ett snöre. Om stugan är 8,8 meter på långsidan satte jag upp stolar och snöre på ca 11 meter. Från varje stolpe mätte jag till stugans kant. När markarbetet var klart kunde jag med relativt god exakthet placera ut stugan.
En av mina grannar äger en grävmaskin och erbjöd sig att hjälpa till mot en rimlig ersättning. Vi grävde tre rännor ner till berget, på vissa platser var det 30 cm jord och andra över en meter. Planen var att borra hål och fästa armeringsjärn på de platser där plintarna skall stå.
Efter att min granne hjälpt mig gräva tre rännor för plintraderna var det dags att på nytt mäta och markera ut exakt var stugan skall vara placerad. Nu börjar det bli viktigt med noggrannhet. Där jag borrar och fäster armeringen skall plinten stå, ovanpå plintarna skall bjälklaget ligga och alla mått måste stämma.
När jag skulle göra finmätningen insåg jag att jag gjort grovmätningen i lutning, ju högre lutning desto större felmarginal på måtten. Jag började med att borra och fästa ett armeringsjärn i det hörn där den lägsta plinten skulle stå. Efter det byggde jag stativ av spillvirke och spände murarsnöre i våg mellan alla fyra hörnen. Därefter mätte jag ut och markerade på snöret var plintarna skulle placeras. Efter det använde jag en regel och vattenpass för att mäta mig ner till den plats på berget där plintarna skulle stå. Efter det borrade jag ett hål på ca 15 cm i berget, tryckte ner fogmassa och armeringsjärn.
Till en början tänkte jag att jag skulle gjuta plintarna rakt på berget med hjälp av gjutrör. Efter att ha bollat med vänner kom jag fram till att det enklaste och smidigaste skulle vara att gjuta plintarna i två etapper där första etappen bestod i att gjuta en sula. Fördelen med en sula är att man får en plan yta där man sedan kan placera gjutröret.
Gjutröret jag använder har en diameter på 20 cm och sulan var ca 28×28 cm. Detta innebar att det gick att finjustera plintens position på sulan. Något som jag i efterhand hade stor nytta av eftersom min mätning av plintarna inte stämde exakt på milimeter.
Att gjuta en sula är enkelt. Vi använde oss av gammalt spillvirke där vi skruvade ihop en ram på ca 28×28 cm. Ramen placerade vi sedan på berget med armeringsjärnet i centrum. Även om det lutade så ställde vi ramen med lutning. Sedan var det bara att fylla ramen med grovbetong, sticka ner några extra armeringsjärn och vänta på att betongen skulle härda. När sulorna väl var klara var det dags att ge sig på att gjuta plintarna.
När sulorna härdat var det äntligen dags att gjuta plintar. Det kändes naturligt att börja med den lägsta plinten (högsta marknivån) och använda den som referens för resten. Vi spände upp ett murarsnöre för att få till en rak linje, mätte höjden på plintarna (med hjälp av planlaser) och kilade upp dem med små plastkilar som jag köpte på Claes Olsson. För att fixera de första plintarna fyllde vi upp med jord runt omkring dem. Det fungerade bra och dom stod stabilt på sina sulor och kilar.
När plintarna var fixerade var det dags att köra igång betongblandaren och blanda grovbetongen. Vi var två som jobbade varpå en blandade betong och en fyllde gjutrören. När rören var fyllda pressade vi ner några extra armeringsjärn och avslutade med att fixera ett stolpjärn (se bilden).
När första plintraden var klar lät jag den härda i några dagar. Sedan använde jag den raka raden som referens för att få en exakt position på resterande plintar. Jag la väldigt mycket tid på att kryssmäta och mäta avstånd. I slutändan blev det riktigt bra där plintarna positionerades med mer eller mindre milimeter precision.
När samtliga plintar var gjutna och hade fått härda i några dagar var det dags för sista steget i markarbetet. Jag hade gjort totalt två beställningar på makadam eftersom jag insåg att ett lastbilslass inte skulle räcka. Från början var tanken att jag skulle fylla rännorna med jord. Men jag fick tänka om. Skulle det lägga sig vatten i de hålrum som finns runt plintarna är risken väldigt stor att det blir skador på plintarna när det fryser på. Genom att fylla upp med makadam minimerar man den risken.
När vi fyllt på med makadam täckte vi hela bädden med markduk. Ovanpå markduken fyllde vi upp till marknivå med makadam. För att avleda vatten och minimera risk för fukt under stugan la vi dräneringsrör runt stugan.
Stugan kommer inte vara ansluten till elnät eller ha någon avloppslösning. I framtiden kommer jag troligt anlägga en avloppslösning och därför köpte jag några avloppsrör som vi kopplade ihop och placerade mellan kök/badrummet. Självklart kan man anlägga avloppsrören senare men det skulle blivit väldigt mycket mer krångligt.
Jag tror att allt markarbete med grävare, makadam och avlopp tog totalt två dagar.
Ett stort tack till B för grävarbetet!
Leave a reply